De antika grekiska skalorna

Tetrachord

Grekerna tänkte sig skalan som bestående af två gånger 4 strängar. Det musikaliska avståndet mellan yttersträngarna var en kvart (4/3). Tonavståndet mellan Nete och Mese (och Paramese och Hypate) är en kvint (3/2). Sålunda blir tonavståndet mellan de två tetrachorden var en helton (9/8).

Streng/ton navn	afstand	Tetrachord
Nete	Fast ton	Tetrachord dizeugmenôn 4/3 (kvart)	3/2 kvint
	Variabel afstand
Paranete	Variabel ton
	Variabel afstand
Trité	Variabel ton
	Variabel afstand
Paramese	Fast ton
	Fast Helton afstand	9/8		3/2 kvint
Mese	Fast ton	Tetrachord mesôn 4/3 (kvart)
	Variabel afstand
Lichanos	Variabel ton
	Variabel afstand
Parahypate	Variabel ton
	Variabel afstand
Hypate	Fast ton

Man startar uppifrån

De grekiska skalorna startar uppifrån. De grekiska instrumenten liknade en harpa (utan greppbräda), när man spelar harpa spelar man ofta uppifrån.

Den viktigaste grekiska skalan var den doriska skalan. Den antika doriska skalan liknar dur skalan (om man tänker sig durskalans upp och ner)

tonnavn	Antik Dorisk skala	Diatonisk efter Erastocenes
Nete
	Helton	9/8
Paranete
	Helton	9/8
Trité
	Halvton	256/243
Paramese
	Helton	9/8
Mese
	Helton	9/8
Lichanos
	Heltnone	9/8
Parahypate
	Halvton	256/243
Hypate

Dur skalan upp och ner	Durskala
C	C
Helton	Halvton
D	H
Helton	Helton
E	A
Halvton	Helton
F	G
Helton	Helton
G	F
Helton	Halvton
A	E
Helton	Helton
H	D
Halvton	Helton
C	C

Det stora perfekta systemet

När man i det anika tonsystemet gick ut över en oktav, la man till ett tetrachord både uppåt och neråd, dock utan at lägga en helton i mellan. Man fick altså inte helt två oktaver. I botten la man dock ofta en extra ton: Proslambanomenos

tonnamn
Nete Hyperbolaion					Hypo doriisk

Paranete hyperbolaion							Hypo lydisk

Trité hyperbolaion		Frygisk

Nete diezeugmenon	Dorisk

Paranete diezeugmenon						Hypo frygisk

Trité diezeugmenon			Lydisk

Paramese diezeugmenon				Mixo lydisk

Mese meson

Lichanos meson

Parahypate meson

Hypate meson

Lichanos hypaton

Parahypate hypaton

Hypate hypaton

Proslambanomenos

Køn og tonarter

Grekerna delade skalan i tonarter (tonoi) och kön (genus). De tre könen var: Enharmonisk, Chromatisk (färgad) og Diatoniskt.

Harmonisk startade ofta med 1½ ton-steg (ibland en ren ters) följd av af 2 stycken kvart-toner. Den diatoniska skalan motsvarar den skalan, som vi använder i dag.

top